Allhelgonamorgon

I dag är det Alla helgons dag. Vi var på på kyrkogården i torsdags och gjorde fint på Jannes föräldrars grav. Tyvärr blev det inte av att jag och mamma åkte upp till Skogskyrkogården som tänkt. Vi skulle åkt i torsdags innan den värsta ruschen startade men då kände mamma inte sig bra, så vi åker upp på måndag i stället.

Både pappa och Gunvor gick bort i år, det har varit jobbigt. Ja, så jobbigt att jag just nu har svårt att tänka på dem eller att se på bilder på dem. Men det blir väl bättre hoppas jag.

I morse när jag kom upp hade Janne tänt värmeljus överallt. Det var så mysigt! Jag tog fram kameran och tänkte att jag skulle försöka föreviga känslan. Hundarna som annars aldrig vill vara med på bild, ställde upp utan att jag bad om det!

 

Original och kopia

Photoshop är rätt häftigt! Jag tog några bilder på hundarna när dom spanade in mot något hos grannen. Dino stod fantastiskt fint, men när jag tittade på bilden, så var det en lång kvist som gick rätt över Dino. Inte något problem egentligen, men man kan ju ta bort kvisten…(gjorde färgerna lite varmare också).

Före
Före
Vid staketet
Efter

Söndagmiddag

Igår hade vi en traditionell ”Söndagmiddag” hemma med mina barn, deras respektive och deras barn. Mikael hade beställt Slottsstek, så det fick det bli. Jag bakade även två pajer, inspirerad av Linnéas födelsedagsfika förra söndagen. Fy vad osäker jag var, och xxx arg på limepajen. Men allt blev bra till slut och det var så roligt att ha alla hos oss igen. Det var så länge sedan, varför vet jag inte, jag har bara tacklat av när det gäller middagarna tror jag.

En annan sak som jag har tacklat av på är fotograferandet. Först glömde jag helt enkelt att ta fram kameran, och sedan när jag kom ihåg den så var jag slarvig och stressad. Fel objektiv, fel allting! Objektivet var ett fast 35 mm som nog bäst passar för enstaka porträttbilder, inte när man ska ha ett brett skärpeområde. Några halvbra bilder blev det i alla fall. Bilden på Micke var den enda som hade rätt skärpa och skärpedjup. Jag blir så trött på mig själv!

Klicka på någon bild för att starta ett bildspel.

 

Fortsatt glad!

Igår var jag ute och ansvarade för Öppen träning på klubben. Ebba var lite orolig när vi skulle åka och hässjade lite. Men så snart vi kom in i Stora Hallen så blev hon som tokig! Lite stressad men glad! Ulla sa att hon aldrig hade sett Ebba på det viset förut. Vi var till och med tvungna att lugna ned henne!

Jag byggde en fortsättningsbana, och det kom mycket folk som ville träna! Kul! Jag och flera andra satt vid ena kortsidan på golvet (men på konstgräsmattan, så det var inte kallt.). Ebba höll sig lugn och tiggde köttbullar! Efteråt har jag tänkt att det var bra att jag satt bredvid Ebba på golvet och inte på en stol.

Jag gick banan med henne och då var hon väldigt ofokuserad, men försökte så gott hon kunde. Nästa gång tänker jag inte bry mig om skyltarna utan bara gå med henne och belöna ögonkontakten i stället. Jag märkte att hon blev spänd av att jag begär olika saker av henne vid skyltarna, så då backar vi bandet och ser till att hon bara vill gå bredvid mig.

Här är banan förresten…

Fortsättningsbana inomhus 20151022

20130101-0004

Glad Ebba och glad matte

Idag tog jag Ebba ut till klubben för att släppa henne där i lugn och ro. Jag misstänker nämligen att en del av Ebbas stress handlar om att hon är rädd för andra hundar, eller i alla fall blir stressad av dem.

Och kanske har jag rätt, för hon var ju jätteglad! Först fick hon springa i inhägnaden. Och minsann, svansen viftade! Hon hässjade inte heller. Jag kollade om hon kunde göra något (sitt), och det gick bra även om jag inte hade superkontakt med henne. Men en köttbulle gick ned, och hon fick naturligtvis jättemycket beröm! Sedan gick vi in i maskinområdet, och hon var lika glad. Till slut gick vi in i Lilla Hallen, och då vart hon som tokig av glädje! Hon rusade in med svansen viftande som aldrig förr, och hon ville jobba!!!! Ni kan tro att Ebba fick se en glad matte! Vi tränade lite, och busade jättemycket!

Efteråt gick vi tillbaka över planen upp mot övre grinden. Hon gjorde inga ansatser att vilja rymma utan stod och väntade uppe vid grinden. Väl ute på parkeringen var hon lite orolig igen. Men hon hoppade fint in i bilen och vi satt i bilen ett tag utan att jag startade. Hon hässjade inte utan tittade lugnt på mig.

När jag körde hem så hässjade hon lite, men väl hemma var hon helt lugn när hon kom ut ur bilen. Inga tecken på att hon hade varit stressad!!!

Nu ska jag försöka åka ut flera gånger när det är lugnt, lita på det!

Man lär sig något varje dag

Jag har haft en Grundkurs i höst. Eller rättare sagt, en halv grundkurs. Grundkursens ordinarie instruktör kunde inte hålla kursen, så med kort varsel ordnade klubben med en lösning där två instruktörer hade de fyra första kurstillfällena och jag hade de fyra sista. Det var oerhört lärorikt för mig. Kursdeltagarna hade redan vant sig vid två andra instruktörer och så kommer jag in och börjar om från början. Jag ville lära dem så oerhört mycket, men eftersom jag inte hade med mig några erfarenheter från början av kursen (förutom den information jag hade fått förstås) så tog jag allt från början, bara lite mer komprimerat. Men det gick jättebra, och jag lärde mig mycket själv på köpet.

Igår när jag hade haft sista kurstillfället så hade vi en Nej-övning. När jag sedan kom hem och gick ut med Dino så var ju han som vanligt helt upptagen med att leta något smaskigt bajs att äta… Då slår det mig att jag själv inte alls använder de råd som jag ger till kursarna! Så jag började göra som jag har lärt ut, och vips så lyssnar Dino till ordet Nej!

Ja, jag säger då det! Lev som jag lär och inte som jag lever, sägs någon stor tänkare ha sagt. Men jag kan ju faktiskt försöka leva som jag lär, det kan ju faktiskt funka…

Dino 20151010
Vad sa du matte?

 

 

Åsa fyller 44 år idag!

Idag tog jag en sväng till Trosa för att äta lunch med Åsa. Hon fyller 44 år idag! Lika fräsch och vacker som vanligt stod hon och väntade på mig utanför Punchkällaren i Trosa. Vi åt en jättegod lunch och fick en stund att prata om ditt och datt. Skönt! Det går bara så långt mellan varven…. Men det tycker väl alla föräldrar kan jag tro?

Stor kram till dig Åsa, hoppas att din födelsedag blir en toppendag!