Höstfärgerna börjar mer och mer anta samma ton. Tidigare skiftade färgerna mellan gult, rött och brunt, men nu börjar allt anta samma bruna färg. Fortfarande sitter det en del löv på träden, men…. Nåja, det finns alltid något att fotografera!
Månad: oktober 2021
Idag blev promenaden riktigt lång! Totalt gick vi fem kilometer, och som vanligt var det jag som var tröttast! Nova, hon skuttade fram som en liten hare!
Inkallning av lös hund när vi möter folk i skogen..? Nja… Inte den här gången! 😀 Men annars så går det bra. Hundmöte på krångligt smalt ställe gick också super!
En häst fick en tillsägelse! Trodde kanske att Nova hade sett en och annan häst tidigare på stall Högtorp?
Här kommer lite blandade höst- och hundbilder!
Solstjärna. Lite svårt att få till den, men ok.. 
Nova i höstlöven 
Här funkade inkallning! 
Hmm…vad är det där för konstigt 
Hemma igen, fortfarande lika pigg! 
Rosa Ölandstoken hemma blommar för fullt
I morse var det lite kyligt, bara någon grad över nollan. Jag tog kameran med mig på morgonpromenaden och tog sikte på ”Fyren” som ligger en kort promenad härifrån. Jag brukar vara ensam där, men på sommaren kan det vara andra hundägare där som låter sina hundar bada. Det trodde jag inte skulle vara fallet i dag, men tyvärr. Nova sprang före mig, men skötte sig bra och kom tillbaka när jag ropade.
Nåja, det var en härlig promenad i alla fall. När man går till fyren så är det nedförsbacke hela vägen, men tillbaka… Oj, vad jag blev flåsig! Nova skuttar som en bergsget i skogen, men stannar tack och lov och väntar på mig!
När vi kom hem så skulle jag ta en bild på frosten i gräset och tänkte slänga ut lite godis som Nova skulle få leta efter. Tyvärr tappade jag hela godisremsan som jag skulle ha delat i små bitar, så Nova fick bingo!
I morse gick promenaden för första gången på länge ut till Udden. Viksberg fullkomligt lyste av vackra höstfärger. Lite vemodigt blev det när jag kom ut till bryggan och viken där Nisse älskade att hoppa i… 🙁
Men jag kämpar på och gläds åt vår fina, roliga, busiga Nova! Vilken promenadkompis hon är! Man brukar ju säga att man ska anpassa tempot och promenaderna efter valpens ålder så man inte överanstränger valpen. Men i vårt fall är det tvärt om, hon får anpassa sig efter mattes ålder och ork, för hon verkar orka hur mycket som helst!
Nova i sin fina jacka 
Tomt och tyst på badet 
Nisses badvik 
Jättebalsamin 
