I går var det då äntligen dags att åka ned till Svedala och hämta bilen. Det blev en lång dag. Jag vaknade väl en sådär halv 4 på morgonen. Vi skulle gå upp halv fem var tanken, men jag kunde ju inte sova förstås. Tio i sex kom taxin, punktligt. Vi fick sitta och vänta en stund på stationen innan tåget kom 06:39. Också det punktligt. Ja punktligt kan faktiskt vara temat på hela dagen. Allt flöt på fantastiskt bra. När vi kom fram till Svedala klockan halv tolv så stod killen från husbilsfirman där och hämtade oss. Efter genomgång och pappersexercis fick vi vår bil och åkte därifrån redan kvart över tolv. Det var tidigare än vad vi själva hade trott, men genomgången av bilen var ju minimal eftersom vi redan kan bilen. Men en rolig sak hände. När jag frågade om var knappen till gråvattenpumpen satt så sa killen: nej den är till solcellen. Va???? Vi hade inte fått veta att bilen hade solceller! Det var något som vi hade tänkt installera!

När vi hade åkt en bit så stannade vi och tankade samtidigt som jag skulle ta över körningen. Då tutade ett larm! Vi hittade inte vad larmet kom ifrån. Det kan ju vara en dörr eller en lucka någonstans som larmar, men icke! Till slut kom Janne på att det var växelspaken som låg i drive-läge! Den har en helt annan växel än den vi är vana vid från vår Skoda som också är en automat.  Men sedan var det bara att köra. Jag tycker den går jättelätt att köra, motorn är stark och drar jättebra. Det är toppen med automatlåda!

Vi hämtade hundarna i Hölö. Ebba packades in i buren och på Lindas förslag så täckte vi över buren. Kanske blev det lite lugnare, man hoppas ju det i alla fall.

Hela resan hem på 60 mil gick utan problem eller incidenter (förutom det där larmet) ända tills vi kommit nästan hem. När vi kommer på Birkavägen så kommer det en bil från en sidogata. En ung kille i en liten bil, kör bara rakt ut när vi kommer! Janne fick kasta den stora bilen åt sidan samtidigt som han slängde sig på tutan! Hundburen åkte på golvet och väskor ramlade. Men vi krockade inte! Det hade ju varit hemskt om vi har kört hela dagen utan problem och sedan krockar 5 km hemifrån. Hur kan man missa att det kommer en stor husbil på vägen?

Men klockan 19:30 så backade Janne in på vår uppfart och vi var hemma igen efter c:a 13 timmars resa. Så nu står hon där, färdig att fyllas med alla grejer som hittills har legat inne på vardagsrumsbordet. Men det är en annan historia! Tack snälla Micke och Linda för hundvakten!

En trött person väntar på tåget.

Resan till Svedala-0002-2

Tågfrukost

Resan till Svedala-0002

 

Här står hon och väntar på oss!

Resan till Svedala-0009