Lilla gubben…

Ja, så lyckades jag då äntligen bestämma mig. Skulle jag kastrera Nisse eller inte? Det var verkligen svårt ska jag säga att veta. Men det som till slut fällde avgörandet var våra senaste resor med husbilen. Då förstod jag att de här utfallen som han gjorde mot andra hundar inte var acceptabla. Vid flera tillfällen kunde det ha gått illa. Eftersom attackerna kom utan förvarning så ryckte han kopplet ur händerna på mig. Gissa om det gjorde ont! Som tur var så fick jag tag i honom varje gång så inget farligt hände.

Nu vet jag självklart att kastrering inte är en garanti för att detta slutar, men det bör ändå minska hans revirbeteende vilket  jag uppfattar som könsrelaterat. Sedan, att ha en kastrerad och en okastrerad hund hemma innebär att den kastrerade hunden hela tiden trycks ned av den andra.

Först hade jag tänkt att vi skulle testa kemisk kastrering, men det var lika bra att göra allt klart på en gång. Med facit i handen borde vi gjort detta mycket tidigare, det är i alla fall vad veterinären sa. Men Dino var 1 år när vi gjorde det och han blev ju jättebra. Nisse är 14 månader så jag hoppas att det blir bra .

I går var det en ynklig och förvirrad vovve som kom hem. Bara detta med tratten var ju en chock för honom. Men han vande sig förvånansvärt fort och natten har varit lugn. Smart var han också. Eftersom tratten är i vägen när han ligger, så lade han sig på bänken vid sängen och hade tratten utanför. Gullegubben!

Nyss hemkommen
Smart hund!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*