Regnet har smattrat på taket hela natten. Klockan halv tolv fick båda hundarna fnatt, kastade sig ur sängarna, sprang till ytterdörren och började stormskälla. Vacklade upp med en puls som var runt 200 och kollade. Men såg inget. I säng igen med bultande hjärta.

Fram på efternatten ramlade Ebba ur sängen. Klockan halv fem gav vi båda upp. Janne som redan hade läst nyheterna, berättade om det hemska som har hänt i Paris. Rädslan griper tag i en och man tänker att det mörka kommer närmare och närmare. Ska jag våga åka till Livrustkammaren med bror Mikael på tisdag? Jo, det är klart jag kan, men tanken kommer ju. Sen kan man ju faktiskt undra varför vi hade en så orolig natt? Vad vet man om all den skräck som spred sig från Paris? Vi vet inte hur allt hänger ihop, det kanske går att känna på något sätt.

Hela världen känns som att vara i kris, och vi i Sverige har ju öppnat våra dörrar för alla nytillkomna. Men samtidigt, vem vet vilka som kommer in? Vi kan tänka oss att SD får vatten på sin kvarn.

Usch, det är tungt idag.

Regnmorgon_2