Så har vi avverkat ännu en nyårsafton. För första gången i lägenheten vid Hansta Strand. Det var med oro i magen, med tanke på alla de nyårsaftnar som vi genomled med Dino och Ebba. Dino var otroligt stressad och det smittade av sig på Ebba vilket innebar två ylande hundar i timmar! Vi satt i sängen med
tv-n på, gardinerna fördragna, godis… Men inget hjälpte. I Viksberg hördes smällarna väldigt högt men tog som tur var slut redan kvart över tolv. Viksbergarna var nog kvällströtta.
När vi insåg att Dino var så berörd av fyrverkerierna skrev jag i gästboken på Svenska hundklubben i Södertäljes hemsida och frågade vad jag kunde göra. Resultatet blev att jag, Gudrun Hellmark, Marie Grundsten, Andreas Lindegren och Anneth Rotevall bildade en grupp som sammanställde massor av material för att få till ett förbud. Det var berättelser om olyckor, skrämda hundar och andra djur samt massor med namnunderskrifter. Vi lämnade bland annat in dokumentet till kommunen och skickade det till försvarsminister Mikael Odenberg. Dokumentet hette Himlaspel och helvete, Våra och andras erfarenheter av smällare och raketer. Vi vill väl gärna tro att vi bidrog lite till att få ett annat tänkande runt smällare och raketer.
Här på Hansta Strand började skjutandet runt 19-tiden på kvällen och ökade allt eftersom fram till tolvslaget. Då smällde det så mycket att vi inte kunde urskilja de olika smällarna längre utan allt blev som en hög mullrande ljudmatta. Mycket obehagligt! Det mesta slutade vid 00.30 men någon dåre var ute 02.45 och sköt av ett lass med raketer!
Nova var helt oberörd och sov lugnt hela tiden tack och lov! Jag var nog mer stressad än vad hon var. Gick upp och filmade lite. Jag kan faktiskt inte njuta eller tycka det är fint.
