Himlaspel och helvete

Så har vi avverkat ännu en nyårsafton. För första gången i lägenheten vid Hansta Strand. Det var med oro i magen, med tanke på alla de nyårsaftnar som vi genomled med Dino och Ebba. Dino var otroligt stressad och det smittade av sig på Ebba vilket innebar två ylande hundar i timmar! Vi satt i sängen med
tv-n på, gardinerna fördragna, godis… Men inget hjälpte. I Viksberg hördes smällarna väldigt högt men tog som tur var slut redan kvart över tolv. Viksbergarna var nog kvällströtta.

När vi insåg att Dino var så berörd av fyrverkerierna skrev jag i gästboken på Svenska hundklubben i Södertäljes hemsida och frågade vad jag kunde göra. Resultatet blev att jag, Gudrun Hellmark, Marie Grundsten, Andreas Lindegren och Anneth Rotevall bildade en grupp som sammanställde massor av material för att få till ett förbud. Det var berättelser om olyckor, skrämda hundar och andra djur samt massor med namnunderskrifter. Vi lämnade bland annat in dokumentet till kommunen och skickade det till försvarsminister Mikael Odenberg. Dokumentet hette Himlaspel och helvete, Våra och andras erfarenheter av smällare och raketer. Vi vill väl gärna tro att vi bidrog lite till att få ett annat tänkande runt smällare och raketer.

Här på Hansta Strand började skjutandet runt 19-tiden på kvällen och ökade allt eftersom fram till tolvslaget. Då smällde det så mycket att vi inte kunde urskilja de olika smällarna längre utan allt blev som en hög mullrande ljudmatta. Mycket obehagligt! Det mesta slutade vid 00.30 men någon dåre var ute 02.45 och sköt av ett lass med raketer!

Nova var helt oberörd och sov lugnt hela tiden tack och lov! Jag var nog mer stressad än vad hon var. Gick upp och filmade lite. Jag kan faktiskt inte njuta eller tycka det är fint.

Det gick bra!

Nyårsafton 2018

Det gick bra!

Med 13 års dåliga erfarenheter i ryggen så bävade Janne och jag för nyårsafton. Det skulle ju bli Nisses första nyårsafton utan Dino.

Vi åt en god nyårsmiddag och gick så småningom till sängs – långt innan tolvslaget. Vi är inte några kvällsmänniskor som bekant, och vi skulle ju garanterat vakna vid tolvslaget i alla fall…

Så jag proppade in headsetet i telefonen och lyssnade på en bok. Janne somnade. Jag somnade också vid 21.30. Klockan 22 var det någon som tyckte att det var dags att köra iväg sina fyrverkerier. Janne och jag vaknade, men Nisse sov gott vidare! Vi somnade om och vaknade igen strax före tolvslaget. Nu började det ju smälla förstås, men mycket mindre än vanligt. Det verkar som att några Viksbergsbors bön på Facebook om ett fyrverkerifritt Viksberg hade hörsammats!

Nisse låg lugnt kvar i sängen och reagerade inte över huvud taget! Det var nog Janne och jag som var mest oroliga! Kl 00.25 var det knäpptyst i Viksberg, kanske mullrade det borta i Brunnsäng och i Ronna, men vi somnade gott. Eller ja, jag somnade inte förrän halv två, men det kan bli så när man har varit vaken mitt i natten. Det känns inte jobbigt idag i alla fall.

Hoppas, hoppas att det fortsätter så här bra för Nisses del i framtiden!

Nisse sover gott!
Nisse sussar gott! Man ser sladden till mitt headset nere till höger… 🙂