I morse tog jag Ebba med mig ut i skogen för att se om jag skulle kunna hitta lite mer lingon. Jag har redan plockat lite häromkring, men nu gick jag bort till Talbyskogen för att se om det fanns något att plocka. Det var det andra som också hade gjort så när jag hade fått ihop en halv liter lingon så gav jag upp. Men jag gick och kikade lite medan jag sakta rörde mig hemåt. Ebba var väl c:a 2 meter framför mig. Då hör jag ett vansinnigt skällande och från ingenstans kom det två stora hundar som kastade sig mot Ebba. Hon sprang till mig och jag tog tag i hennes halsband. Men jag ville inte ha tre huggande hundmunnar i närheten av min hand, så jag släppte henne. Sedan var det ett virrvarr av hundar på ett ögonblick. Jag tog min lilla lingonpåse och klappade till den större hunden (en stor svart groenendael) samtidigt som jag skrek allt vad jag orkade, och den reagerade faktiskt och vek undan. Den andra hunden sprang runt om oss men vågade väl inte gå till anfall mot den galna människan och hennes hund.
Då kom hundarnas mattar och en mycket märklig situation uppstod. Den ena matten sa nämligen: ”du hade ju också din hund lös!” Va!!!! Jag står och håller i Ebbas halsband när hundarna anfaller! Min puls var väl vid det laget uppe i 200 och jag skakade i hela kroppen. Den ena matten kopplade sin hund (en tollare), men den andra hunden var fortfarande lös. Jag säger åt matten att koppla den. Då säger hon att ”men han är ju så snäll, så snäll och han har ju aldrig anfallit någon!”. Vid det laget var jag så upprörd och skakis så jag sa bara: ”Vi diskuterar inte mer, gå härifrån!” Tollarens matte verkade lite bekymrad och frågade om Ebba var skadad. Men ingen bad om ursäkt med ett ord! Hundägare….! Ja, jag är också hundägare och det har ju hänt att Ebba har attackerat andra hundar. Då har det varit jag som har brustit i ansvar och jag har bett tusen gånger om ursäkt.
När dom äntligen försvann ur min åsyn så stod jag länge kvar i skogen och försökte få pulsen att lugna ned sig igen. Så småningom gick jag i alla fall hem och kokade lingonsylt på de redan rårörda lingonen…
Nu har det gått c:a 5 timmar sedan det hände, men jag har fortfarande ont i bröstet och känner mig fortfarande uppskakad. Ska det behöva vara så här?
I affären köpte jag mig en bukett rosor som tröst.