Vår älskade Ebba är ju en orolig liten själ. Framför allt så är hon ju så stressad när hon märker att vi ska åka bil. När vi åker så hör vi hur hon hässjar där bak och när vi kommit fram är hon jättestressad för hon vet ju att vi måste åka bil igen för att komma hem. Vi är ju mycket ute på klubben och då har vi henne med, för det kan bli många timmar ensam hemma annars. Jag har lagt ned tankarna på tävling för Ebbas del, men vi vill ju att hon ska må bra när vi är ute och vi vill ju kunna åka till klubben och ha båda hundarna med oss.
Men det som har varit nu på sistone är att hon blir orolig när vi börjar klä på oss och ta fram koppel m.m. oavsett om vi ska åka bil eller inte. Ja, ärligt talat så sitter hon och skakar innanför dörren och sedan drar hon som en galning för att komma ut till grinden. Väl där så slappnar hon av och blir lugn och trevlig. Vi kan träna, skoja och leka eller bara promenera. Då är hon precis så som man vill ha henne. Det enda är att hon drar i kopplet. Nu på senare tid har jag tänkt att om jag lär henne att gå bakom mig så ska hon förstå att det är mig hon kan lita på och inte behöva ha uppsikt framåt själv och därmed inte dra i kopplet. (Hämtat från Memea Mohlin). Det går väl sådär…Men jag tror ändå att min tes om att hon är osäker stämmer.
Jag har grubblat, läst i böcker och frågat olika ”specialister”, och jag har testat än det ena och än det andra. Det har varit godis, klicker, leksak, att vara bestämd etc. etc. Inget har fungerat.
Nu börjar jag om från början. Jag tänker så här: ”Vad är det jag vill?” Jo, att Ebba ska vara lugn. Ja, men då är det väl det jag ska jobba med, och bara det! Ingen träning – inga krav! Sagt och gjort. Från och med idag så börjar jag alla promenader med en stunds massage och kel innan vi går ut. Sedan går vi ut på altanen – paus och kel. Ut bredvid bilen – paus och kel. Fram till grinden – paus och kel. Sedan går vi en liten stund och pausar. Och så håller vi på. Dino får naturligtvis också lite mys, men han är lite mera ovillig att man tar i honom till skillnad från Ebba. Nu har jag bara gjort det här idag så jag kan verkligen inte säga om det kommer ge bestående resultat. Men de två promenader jag hittills har gjort har varit helt fantastiska. Två jättelugna hundar som inte drog en meter och som hela tiden gick nära mig, även när de gick lösa. Nu på andra promenaden, när jag stannade till, så vände Ebba mot mig med viftande svans! En annan sak jag har gjort är att ta bort godiset, eftersom det verkar upphetsande på Ebba. Allt känns i alla fall rätt så här långt, och rätt logiskt om man tänker efter…
Fina tjejen!
Lämna ett svar