Det är gasen i botten, eller helt medvetslös som gäller för närvarande. Han har en enorm energi och hittar på tusen saker. Vi frågar hela tiden varandra: var är Nisse? Samtidigt sover han mycket, och tack och lov…han sover rätt bra om nätterna, även om han vaknar tidigt. Men det gör ju vi med… 🙂

Två steg framåt och ett bakåt är det också. Det är jobbigt att ha en valp, det nekar vi inte till. Man känner att man är lite till åren…

Idag har varit en blandad dag. När det gäller rumsrenheten så har han klarat tre dagar i rad utan problem, men idag blev det ett bakslag. Inget att fundera på, vi ser att när han är kissnödig så springer han självmant ut om han kan, men om han är för mycket upp i varv så kan han inte hålla sig.

Bilåkningen går helt suveränt. Tack gode gud! Med alla problem vi hade med oss från tiden med Ebba, så känns det som rena himmelriket att han älskar bilen! När jag lyfter in honom i bilen så lägger han sig direkt och ser så nöjd ut! Inte ett ljud hörs och när vi är framme så ligger han lugnt och väntar tills vi tar ut honom.

Koppelträningen går miserabelt dåligt, men kanske gick det något bättre idag ändå. Jag får ha med massor med gott godis, och ännu mer tålamod. Han vill helt enkelt inte gå hemifrån! En liten bit går han och sedan är det stopp. Vänta, vänta och sedan går han ett par steg, sedan stopp igen. Om vi är på någon annan plats än hemma så går han ju bra i koppel förstås. Så det är nog mera att han inte känner sig riktigt trygg att gå hemifrån än. Men det får väl ta sin tid.

Jag har läst om att hundar lär sig genom att härma och det fick jag verkligen bevisat idag. Jag tog fram badrumspallen och lät först Dino gå upp på den som vi brukar. Sedan fick Dino gå ned, och hoppsan, Nisse klev upp på pallen som om han inte hade gjort annat! Och inte bara en gång utan flera gånger i rad!

Även om han är jobbig ibland, så kan man ju bara älska en sådan här uppsyn, eller hur?

Pa_stenen