Magsjuka

Janne och jag är rejält trötta idag efter den senaste pärsen hemma. Nisse blev nämligen dålig i magen i fredags. Utan att nämna några detaljer, så var det väldigt jobbigt för honom, men jag skötte om honom enligt gällande regler för magsjuka. Så han fick lite kokt fisk och ris till middag, samt Canicur för att återställa balansen i magen.

Det såg ut att funka. På lördagen var det inte vattnigt längre utan bara löst. Pigg och glad som vanligt. Han var också väldigt hungrig så han fick lite dietmat (i/d). Men på eftermiddagen började det bli väldigt konstigt. Han fick tydligen väldiga gaser och faktiskt pruttade högt. Det var väl inte så farligt i och för sig om det inte var för att han blev helt vettskrämd! Jag gick ut med honom och då var det diarré igen.

Men sedan började eländet! Vi förstod absolut ingenting, men trodde att han kanske hade ont i magen. Han var så otroligt stressad, hässjade och klängde på oss när vi satt och åt. När vi satt i soffan och skulle se på TV så klättrade han på Janne. Han kunde inte slappna av en sekund. Det blir rätt stökigt när en staffe på 20 kg klänger på en. I stället för att lägga sig ned så satt han upp hela tiden, ja när han inte klättrade på oss då!

När vi skulle gå och lägga oss blev han ännu oroligare och trampade runt på oss och särskilt på Janne. Var Nisse still så satt han upp. Ibland gick han ned till sin Biabädd, men då satt han där också. Jag såg att han ibland försökte lägga sig ned, men satte sig upp direkt igen. Jag trodde mer och mer att han hade ont i magen och att det var därför han inte kunde lägga sig ned. Janne och jag diskuterade hit och dit hur vi skulle göra. Jag gick ut med honom flera gånger, men det kom inget.

När klockan var halv elva så gav Janne upp och tog sin kudde och täcke för att sova i gästsängen istället. Jag bestämde mig också för att kontakta veterinär direkt på morgonen efter. När jag släckte satt Nisse bredvid mig i sängen. Han hängde med huvudet och ibland somnade han till och nästan ramlade omkull, men ryckte upp sig igen. Då hade han inte legat ned sedan tidigt på eftermiddagen.

Klockan två på natten kom vändningen. Han lade sig ned och jag kunde stryka honom över kroppen, och äntligen lade han ned huvudet, tog en djup suck och somnade! Vilken lättnad!

Idag är han nästan som vanligt om än något tröttare än vanligt. Han har lekt med sin fotboll, är hungrig och glad. Han var lite låg när vi gick ut, men magen är ok.

Men vad var det som hände? Var det ont i magen som gjorde att han blev så konstig, eller blev han så panikslagen av pruttandet? Vi vill faktiskt tro att det var det senare. Han betedde sig som om han hade fått en knäpp. Men det är över nu och jag hoppas verkligen att det aldrig händer igen. Nu ligger han som vanligt i gästsängen när jag sitter och skriver på datorn. Pust!

70 år!

Igår fyllde jag år igen. Men att det var 70 år är svårt att ta in. För att ta till en gammal klyscha så känner jag mig inte gammal. Jo, det gör ont här och där, men ändå – jag är ju samma person idag som igår. Lite mera erfaren och vis bara, och visst är det kul att ha en anledning att ha lite fest!

Lite fest är alltid en underdrift i den här familjen med alla barn och barnbarn. Vi blev 22 st, och då fattades ändå några!

Snälla Annelie och Janne hjälpte oss att gå en sväng med Nisse precis innan gästerna kom. Nisse var inte imponerad av att lämna matte, så Annelie fick jobba hårt för att få med sig honom. Tydligen hade han dragit enormt på hemvägen också. Stackars Annelie, hon såg helt slut ut när dom kom tillbaka!

Kanske vi överdramatiserar Nisses stress när vi har besök. Igår gick det i alla fall riktigt bra. Maria frågade till och med om vi hade drogat honom! Det som är extra roligt är hur han beter sig mot de minsta barnen. Han står blickstill när dom vill klappa honom, så vi har släppt vår oro att han ska välta dem. Det är som att han förstår att han måste bete sig försiktigt med små barn. Dom får klappa och hålla på hur mycket som helst utan att han rör en fena.

Vi dukade ett långbord med hjälp av lite lånade prylar från klubben och det blev ju faktiskt riktigt bra! Maten tog vi från Alla tiders matlagare i Nykvarn och det blev också jättebra. Det enda problemet med maten är allt vi har kvar! Det var så mycket mat!!!

När vi satt och åt som bäst så säger Janne att det kommer en kompis från klubben! Vilken överraskning! Dom hade samlat till en present och blomma till mig! Jag blev alldeles varm i hjärtat. Det hade jag inte väntat mig!

Alla hjälptes åt att plocka undan och idag har vi inte så mycket kvar att ta hand om. STOOORT TACK till alla som gjorde min dag fantastisk!

Loppis!

Idag har jag fyndat! Vi åkte till loppisen Second Hand till Hjälp i Viksängen för jag tänkte försöka hitta två champagneglas och kanske någon klänning. Det gick jättebra!

Jag kom hem med en klänning, ett skärp, två champagneglas ”Le Gocce” samt åtta Seafortassietter. Allt för den hisnande summan av 181 kr!

Jag upptäckte att glasen, som jag gav 10 kr styck för, såldes liknande på Tradera för 75 kr för två.

Assietterna visste jag var fina, dom kostar ca 40 kr styck på Tradera. Jag gav 80 kr för åtta stycken!

Klänningen vet jag inte hur den passar, men den är från Indiska och såg skön ut i alla fall. Skärpet tipsade Janne mig om för att skoja till klänningen lite.

Nöjd! 🙂

Yrsel

Jag vaknade i morse med en konstig känsla. När jag satte mig på sängkanten så skevade hela rummet. Det var som att befinna sig ombord på en båt, eller att vara berusad. Jag satt en lång stund och väntade men gick sedan försiktigt upp och ut till badrummet medan jag höll mig i möbler och väggar. Så småningom minskade känslan, men när jag rörde på ögonen eller på huvudet så kom det tillbaka.

Nu har jag varit uppe i en timme och det känns bättre även om jag så klart känner mig orolig och osäker.

Vad kan detta vara? Inte hjärnblödning i alla fall, vi har gjort de tester man ska göra. Kristallsjuka? Något annat?

Man blir ju rädd, jag är ”aldrig” sjuk och aldrig har jag känt så här. Men enligt Google så är det vanligt med yrsel hos äldre och sällan allvarligt. Så jag får väl tro på det.

En förklaring kanske kan vara att jag jobbade ovanligt hårt igår med att kånka allt nedtaget ris till framsidan. Det skulle komma en kranbil kl 12 och hämta allt som Micke M har tagit ned. Hela rosenhallonhäcken ska bort och det ska så småningom bli gräsmatta och planteringar vid gränsen mot Morten. Så det var en rejäl hög ris som skulle bort.

Risig häck av rosenhallon
Här är det mesta av riset fortfarande kvar.

Ja, ja – inget att hänga upp sig på hoppas jag. Jag tar det lite lugnare idag! 🙂