Detta är en mycket tung dag.
Dino har haft diarré under hela helgen. Var tredje timme var han tvungen att gå ut. Han har även haft diarré av och till under hela sommaren.
Han har gått på smärtstillande under flera år för artros i armbågarna, men jag misstänkte att det även var något fel i höfterna i somras. Detta pga att han började gå väldigt konstigt med bakbenen och han hade uppenbara problem att lägga sig ned.
Förutom detta så har han fått fler och fler knölar på kroppen och framför allt så har vi känt en knöl i magen på honom när han vilade.
Idag fick vi tid hos Animalen för att undersöka vad diarrén berodde på. Vid undersökningen så undersökte veterinären honom generellt och kom till hans höfter. Då skrek han högt! Det var så illa att hon inte ville undersöka hans höfter mer. Vi bestämde att han skulle röntgas för att om möjligt hitta orsaken till diarrén. Man såg något misstänkt högt upp i buken, men vad det var kunde man inte se på röntgen.
Vi kom överens om att även göra ett ultraljud. Ultraljudet visade en stor massa som satt fast på mjälten och som tryckte undan levern.
Det blev klart att han aldrig mer skulle kunna äta smärtstillande och med tanke på hans smärtor så tog vi det tunga beslutet att låta Dino somna in.
Personalen på Animalen var underbara. Ja, vi har ju varit ständiga ”gäster” på Animalen, så dom känner oss väl. Flera av sköterskorna kom in och pratade med mig och även om tårarna strömmade på mig, så uppskattar jag deras engagemang.
Tack Dino för allt du har gjort för mig och Janne! Dino var Jannes ständiga kompis på den tiden jag fortfarande jobbade och Janne var hemma. För mig var Dino en underbar vän, promenadkompis och instruktörsassistent på mina rallylydnadskurser. Han uppfostrade först Ebba och nu senast Nisse. Han var alltid positiv och vänlig. En sådan hund får vi aldrig mer!
Saknaden är enorm och även om hjärnan säger att vi gjorde rätt så säger hjärtat ett annat.
Vila i frid Dino! Nu får du träffa din Ebba igen.
