Öronfunderingar

Ha, ha!
Här går jag och funderar på om Nisses vänstra öra inte skulle resa sig och bli lika fint som hans högra. Idag tog jag en ny bild på honom, där det var tydligt hur olika öronen är. Men så hittade jag på en bild på honom som jag tog för 12 dagar sedan…och då var ju öronen tvärt om! Slutsatsen får nog bli att det ordnar sig. 🙂

Full fart

Idag tog Anneli och jag en sväng ned till badet vid fyren. Där brukar jag bada med hundarna på sommaren. Det är ett jättemysigt ställe, och oftast får man vara ifred. Idag fick hundarna busa en stund i stället för att bada. Fast Dino var mest upptagen med sina pinnar…

[youtube https://www.youtube.com/watch?v=pHx7K16Iz7g]

Inte kul!

Igår var vi och röntgade Ebbas armbågar på Animalen. Vi var ju där för en vecka sedan pga hennes stress, och då såg veterinär Anna Tranell att hon reagerade med smärta på höger fram. Hon har gått lite orent kanske, men med Dino som jämförelse så har jag ändå inte sett det så allvarligt.

Men det var ju allvarligt! Hon har gravt deformerande artros på höger armbåge och även lite artros på vänster! När Anna kom in till oss efter röntgen så började hon med att säga ”Det här var inte roligt”. Och när jag fick se röntgenbilden blev jag alldeles förskräckt. Herregud vad ont det måste göra! Det ser värre ut än vad det gjorde på Dino sist han röntgades! Om man tittar på bilden så ser det alldeles knöggligt ut, så varje steg måste ju göra ont. Kanske beror hennes konstiga beteende på att hon har ont? Att hon drar sig undan, att hon blir stressad osv…? Att hon inte haltar särskilt mycket kan bero på att hon har artros i båda armbågarna, så det blir mer som ett vaggande. Jag blir alldeles rörd när jag tänker på hur bussig hon alltid är när vi är ute. Hon knallar på, glad och pigg – samtidigt har hon jätteont!

Så nu har vi två halta hundar! Båda måste medicineras och få rehab. Dom får inte överansträngas och dom bör gå ned i vikt. Rätt mat och kosttillskott är ju redan på plats så att säga i och med Dinos hälta.

Man kan ju inte låta bli att undra om det hänger ihop med rasen på något vis? Jag träffade en annan staffe för en tid sedan, jättefin och trevlig var han – men han hade ont av artros. Och grannens dotters staffe – samma sak.

Bilderna
Höger armbåge. Artros runt om i leden. Även i underkant där benet är ojämnt. Det finns också en benbit i form av en liten krok upptill.
Den ljusa bullen upptill till höger ska dock vara där. Jämför vänster nedan.

ho%cc%88-armba%cc%8age-lat

Vänster ser mycket bättre ut. Lite artros längst ned i ”gropen”. Den ljusa bulle som sitter överst till höger ska vara där.

img_0001

Dino 11 år!

Vår fine kille, vårt busfrö, vår trofasta vän som alltid vill vara med oss fyller 11 år idag! I höstas var han så halt och dålig så vi visste inte hur det skulle gå. Och tidigt i våras så fick han en magsjuka som nästan tog kål på honom, men nu är han lika pigg som vanligt.

Lite seg och stel på morgonen är han förstås, men han leker fortfarande. Varje morgon kommer han med en leksak som vi ska hålla på med en stund. Han älskar att jobba ute på klubben, men hatar regn så i söndags var han tjurig och ointresserad när regnet öste ned. Men ok, vi förlåter dig Dino! Du är vår kille, i vått och torrt! Idag vankas det något gott till dig!

 

Dino 11ar-2
Alltid redo med en leksak, ifall någon skulle vilja ställa upp?

Ebba byter färg!

Den lilla svarta är inte svart längre. Inte helsvart i alla fall! Nu i vinter har hon blivit brindle, först såg jag det på sidan, och sedan kom det på ryggen. Nosen är också ljusare och hon har ljust (grått?) runt ögonen. Hur kan det komma sig att hon vid 7 1/2 års ålder plötsligt byter färg? Det enda jag kan komma på är att hon kastrerades för snart 1 1/2 år sedan. Efter det så blev pälsen mycket mer sträv. Innan kastreringen var pälsen mjuk som sammet…Söt är hon hur som helst!

Hjärteknipande

Staffordshire Bullterrier kallas ju ofta för ”Nannydog” för att dom är så kärvänliga, framför allt kanske mot barn. Men även om någon är ledsen eller mår dåligt så blir dom så fantastiska.

Se här på Dino. Janne mår riktigt pyton idag, så han gick och lade sig direkt efter frukosten. Vad gör Dino? Jo han lägger sig tätt, tätt bredvid honom och när jag försöker få med Dino på morgonpromenaden så blåvägrar han. I stället visar han mig att han ju måste ligga hos Janne genom att slicka honom på handen och sedan titta på mig igen. Liksom för att säga: ”förstår du inte att jag måste stanna här?” Man blir alldeles tårögd!

Nannydog