Ebba har aldrig förstått vitsen med att inte dra i kopplet. Eller rättare sagt, jag har aldrig lyckats förklara för henne hur det ska fungera. Och som jag har jobbat! Stannat och väntat tills hon kom tillbaka, godis, klicker, vända, rycka i kopplet (aj, aj!) osv. osv. Allt med lika dåligt resultat.
Men en dag hittade jag en ”kurs” på internet från en person som hade lite andra idéer om hur hundar fungerar. Hon heter Ingela Melinder och har en sajt som heter Hundskola.nu. Jag håller inte med om allt hon skriver och hennes hemsida är oerhört säljanpassad, så den är inte någon favorit hos mig, men hon fick mig att se på hundtränandet utifrån hundens synvinkel.
Det jag kom på var att Ebba måste inse att hon bara kommer framåt om hon själv slackar på kopplet, och endast då. Jag är helt tyst och Ebba får inget godis eller annat, hennes belöning blir bara att hon kommer framåt. Och se på sjutton, det funkar ju! Här är en liten film som var lite svår att ta eftersom hon faktiskt inte drar i kopplet längre, men det var en hund längre fram på vägen…
Alltså, sätt koppelhanden mot magen och håll den där hela tiden så att inte armen blir ett ”gummiband”. När kopplet sträcks blir det tvärstopp – varje gång! Vänta, vänta. I början tar det en stund innan hunden förstår, men förvånande snabbt så förstår hunden att den själv styr om den kommer framåt. Det viktiga är sedan – som alltid – VAR KONSEKVENT! Om det ändå funkar ibland att dra i kopplet – ja då drar hunden snart i kopplet lika mycket igen…
Lycka till! Det funkar!
PS, Ebba kan gå fot, men det är en helt annan sak!
[youtube http://www.youtube.com/watch?v=7NnFv0hwOjo?rel=0]
