Ja, det är mig själv jag syftar på! Igår kväll fick jag för mig att Nova behövde gå ut och kissa en snabbis. Jag hade precis tänkt börja lyssna på min bok och tänkte att hon får väl kissa lite snabbt nu, så går vi ut ordentligt lite senare. Jag klev i träskorna och gick ut med henne i flexi-koppel. Ingen pannlampa, vi skulle ju bara ut genom grinden. Inom parentes kan jag berätta att Nova helst inte kissar inne på tomten. Det hade ju varit bra annars…
Nåja, jag öppnade grinden och Nova svängde direkt till vänster längs med staketet och in bakom träd och buskar. Jag vinglade efter i mörkret. När hon var klar tänkte jag att jag tar mig ut på vägen i stället, men det är ett rätt stort dike där. Jag tog i alla fall ett stort kliv för att komma upp, men välte handlöst baklänges utan att hinna ta emot mig. Huvud och axel slog först i marken och jag fick en rejäl smäll – ja det bara sjöng i skallen! Gud vad rädd jag blev och ont gjorde det. Där låg jag på rygg i mörkret med Nova förvånat tittande på mig. Men jag tog mig upp och kom in på darriga ben.
Nu gick det ju bra ändå, lite kvarstående huvudvärk är allt. Men jag får nog lämna träskorna hemma i fortsättningen och ta på mig pannlampan!!!
