Kategori: Nisse Sida 4 av 5

6 månader

den 2017-11-29

… och 15,2 kg! Oj vad Nisse har vuxit! Både fysiskt och psykiskt faktiskt. Forfarande är han jätteglad och intensiv i allt han gör. Lite för intensiv i Dinos smak kanske. Han har det inte lätt alla gånger, så vi får hjälpa honom att vara ifred när illbattingen kommer störtande. Men hans glädje och positiva attityd visar sig i allt vi gör. Han älskar att träna och att vara med mig på klubben. Han är en supertrevlig kompis ute på promenaderna, i alla fall när inte Dino går med. Då kan jag se att han hela tiden jobbar med att få ledarrollen, vilket gör att han lyssnar sämre. Men hans glädje går igen i allt han gör! 😀

Fast han kan lugna sig också, vilket jag fick bevis för igår. Han är ju så rädd om sina tassar, så jag har haft lite bekymmer med hur jag ska kunna klippa klorna. Gudrun har kommit och hjälpt mig och det är jag så tacksam för, men jag måste ju klara det själv. Så när han har legat lugn i sängen bakom mig när jag har suttit vid datorn har jag laddat med en hög godis och tagit försiktigt i en tass i taget och kanske, kanske lyckats klippa en klo. Jag har inte kunnat hålla i tassen när jag klippte, vilket har varit lite läskigt eftersom jag då måste klippa i luften så att säga, utan att kunna stabilisera klon. Han har varit lite orolig och har trampat runt i sängen. Därför har jag slutat när jag känt att han har fått nog. Men igår lossnade det. Han låg lugn och fin, tittade med förtroende på mig och lät mig ta i tassarna och klippa! Halleluja! Jag är bara rädd att klippa fel, så att det ska förstöra hans förtroende för mig nu. Men det var så fantastiskt att se hans lugna ögon!

Här en dagsfärsk bild på godingen. På bilden ser han lite kort ut, men han är nog nästan lika hög som Dino nu. Öronen, nja…Jag har börjat massera dem nu, hoppas dom reser sig lite. Annars, ja han duger självklart ändå. <3

Ännu en valpkurs slut

Av Agneta

den 2017-11-26

i Hundutbildning, Nisse

Jaha, så var även denna valpkurs slut. Lite vemodigt är det. Jag fäster mig alltid så väldigt vid mina kursare! Jag började med 6 kurstillfällen tidigt i höstas. Vid avslutningen så var det flera som tyckte att kursen kunde ha varit längre. Så jag tänkte, varför inte? Jag erbjöd dem 4 gånger till, men denna gång bara med praktik – och ingen inomhusteori.

Nu blev det bara fyra som nappade på erbjudandet, men i stället så frågade jag dem vad de tyckte om jag hade med mig Nisse på kursen, och det var ok för dem. Nisse har fått jobba hårt och varit demohund av och till, med blandat resultat. Men oftast har jag varit riktigt nöjd med honom. Han brukar skärpa sig när det gäller, gullplutten. och jag kan inte neka till att jag blir lite stolt då. 🙂

Just nu är Nisse definitivt i trotsåldern. I morse hade han glömt vad ”Hit” betyder, så det blev till att träna. I början såg jag hur han i och för sig förstod vad jag ville, men han tyckte inte att det var så viktigt – hellre springa nedför en slänt eller nosa någonstans i stället. Nåja – vi blev överens till slut och han kom glatt viftande på svansen när jag kallade in honom. Hmmm. Det är lätt att bli lite bekväm och tro att han är färdig. Nej det blir till att hålla på. Han är en hejare på att utmana… Som sagt, trotsåldern är här…! Men söt är han hur som helst!

Första snön

Av Agneta

den 2017-11-20

i Natur, Nisse

Idag fick Nisse uppleva snö för första gången. Han tyckte det var jättehäftigt! Särskilt när matte kastade snöbollar!

Promenaderna blir allt som oftast bara med Nisse nu för tiden. Dino orkar inte hänga med tyvärr. 🙁

Första snön

Öronfunderingar

Av Agneta

den 2017-10-10

i Blandat, Nisse

Ha, ha!
Här går jag och funderar på om Nisses vänstra öra inte skulle resa sig och bli lika fint som hans högra. Idag tog jag en ny bild på honom, där det var tydligt hur olika öronen är. Men så hittade jag på en bild på honom som jag tog för 12 dagar sedan…och då var ju öronen tvärt om! Slutsatsen får nog bli att det ordnar sig. 🙂

: 2017-09-29

: 2017-10-10

Lek och allvar

Av Agneta

den 2017-10-08

i Nisse

Nisse har en oerhörd energi och hittar på tusen saker. Han gnager på våra sängar, bär runt skor och stövlar, leker med leksaker och testar mig och Janne på alla möjliga sätt.

Igår till exempel så jobbade jag lite med inkallning. När jag ropade ”Hit” så gjorde han en sväng bort i stället. Det var så tydligt att han testade mig! Jag stod kvar och väntade, men inget hände. Då satte jag ned handen för ”dutt” och då kom han! Ja, ja! Jag tar det med humor. Det är helt normalt att dom testar gränserna. Hur ska dom annars veta?

Det som är mindre roligt är att han är så otroligt ettrig på Dino. Dino stackarn, han bara står och ser lidande ut medan Nisse hänger som en vansinnig kamphund i Dinos halsskinn. Vi stoppar självklart Nisse och försöker få honom förestå att detta inte är ok.

Idag har i alla fall varit en rätt lugn dag hittills. Vi ska ut till klubben och träna en stund och det känns som en bra sysselsättning när regnet öser ned. Tack och lov för våra hallar!

Men visst har han utvecklats den lille mannen. Nu är han drygt 4 månader och är snart lika hög som Dino, men han väger 8 kilo mindre än så länge. Han är i princip rumsren. Ja, jag säger i princip bara för att inte sticka ut hakan för mycket. Men det har funkat jättebra de senaste 3-4 veckorna. Han sover också bättre – idag ville han inte ens gå upp kl 05:30 när jag vaknade.

Och visst är dom lugna ihop ibland i alla fall!

Sover sött

Träningsdags

Av Agneta

den 2017-09-20

i Hundutbildning, Nisse

Nu börjar träningen av Nisse ta form. Han är numera mer fokuserad och har mycket lätt att lära sig vad jag ber honom om. Redan nu så har jag ju Rallylydnaden i tanken, så idag åkte jag ut till klubben, laddad med smarriga korvbitar och en nyinköpt leksak.

Nisse är nog Sveriges gladaste valp. Åtminstone om ni frågar mig. Allt är bara superkul, och jag fokuserar också helt på att det ska vara roligt att träna. Så det blev lite koppelträning, lite inkallning, lite sitt, och även lite framförsittande. Allt gör han med en hysteriskt viftande svans.

Hemma har jag också jobbat med att han ska följa min hand (dutta), ögonkontakt, vänta, varsågod osv osv. Funkar också!

Sedan är han en liten buse mellan varven. Framför allt så kan leken med Dino lätt bli lite väl intensiv, men jag kan bryta den när dom går upp för mycket i varv. Dino har inte vett att säga ifrån alls!

Det blir nog bra det här. Om han bara kunde sova en hel natt, så vore det perfekt! 😴

3 månader

Av Agneta

den 2017-08-31

i Nisse

Nu har Nisse bott hos oss i 5 veckor. I förrgår fyllde han 3 månader, vilket firades med inköp av lite nya leksaker och självklart – fotografering. Han har blivit riktigt stor och har fördubblat sin vikt. Sin första sele har han växt ur, liksom ett antal halsband.

I början var det superjobbigt, det ska jag inte neka till. Han var väldigt mycket bebis om man säger så. Bet som en piraya på allt och alla. Han bits fortfarande, men slutar om jag säger till. Jag tror (hoppas) att han börjar förstå att människor har tunn hud och att man inte kan bita så hårt. Dino hänger han i läppen, utan att Dino säger ett knyst. Han får sina springryck ibland, men vi har ju plats! Det roligaste annars just nu är vedkorgen…

Visst, jag skulle kunna önska att han sov lite längre än till kl halv 4 på morgonen, men å andra sidan – när han har varit ute och kissat och bajsat så somnar vi om igen.

Han älskar bilen! Men gud så underbart! Med tanke på alla problem vi hade förut så är det rena himmelriket. Det innebär också att vi i princip kan göra allt vi vill så länge som vi kan ha hundarna med oss. Det är väl bara restaurangbesöken som får vänta tills han kan vara ensam hemma med Dino. Men det vill vi inte börja med än.

Han lyssnar oftast väldigt bra, och han är väldigt läraktig. Han kan sitt, vänta, hit (nåja…), dutta på handen m.m. och han är i princip rumsren. Enda smolket är väl att han är väldigt intresserad av sitt eget bajs (blä!), så vi har koppel på honom ute på tomten när det bör vara dags…

Det andra som är lite bekymmer är att han helst inte vill gå hemifrån, så han stannar och stannar… Fast kommer vi en bit hemifrån så släpper han bromsen och går fint med oss. Men vi har i alla fall fått in en bra rutin med att gå och hämta tidningen på morgonen. Då skuttar han glatt med mig, gärna hängande i kopplet förstås. Jo, vi har en del att jobba med. 🙂

Jag har inte lyckats träna så mycket hundmöten än, och jag har sett att han är lite rädd för andra hundar. Tyvärr lyckades vi inte undvika en ilsken hund som bor lite nedanför oss, för när vi hade passerat huset här om dagen så började hunden skälla som en tok, och Nisse blev jätterädd. Vi har i alla fall varit ute på klubben och träffat hundar, och vi har varit på Djurmagazinet och träffat hundar. Sist var det en stor eurasier där som han först var rädd för, men sedan blev han nyfiken och gick fram med viftande svans. Så där är han, först lite fundersam och avvaktande och sedan modig. Bra där!

Grodpositionen – typiskt staffar!

Glada svansen!

Ju större leksak – ju bättre!

Liten men tuff

Min kompis i arbetsrummet

Turbo-Nisse

Av Agneta

den 2017-08-16

i Nisse

Det är gasen i botten, eller helt medvetslös som gäller för närvarande. Han har en enorm energi och hittar på tusen saker. Vi frågar hela tiden varandra: var är Nisse? Samtidigt sover han mycket, och tack och lov…han sover rätt bra om nätterna, även om han vaknar tidigt. Men det gör ju vi med… 🙂

Två steg framåt och ett bakåt är det också. Det är jobbigt att ha en valp, det nekar vi inte till. Man känner att man är lite till åren…

Idag har varit en blandad dag. När det gäller rumsrenheten så har han klarat tre dagar i rad utan problem, men idag blev det ett bakslag. Inget att fundera på, vi ser att när han är kissnödig så springer han självmant ut om han kan, men om han är för mycket upp i varv så kan han inte hålla sig.

Bilåkningen går helt suveränt. Tack gode gud! Med alla problem vi hade med oss från tiden med Ebba, så känns det som rena himmelriket att han älskar bilen! När jag lyfter in honom i bilen så lägger han sig direkt och ser så nöjd ut! Inte ett ljud hörs och när vi är framme så ligger han lugnt och väntar tills vi tar ut honom.

Koppelträningen går miserabelt dåligt, men kanske gick det något bättre idag ändå. Jag får ha med massor med gott godis, och ännu mer tålamod. Han vill helt enkelt inte gå hemifrån! En liten bit går han och sedan är det stopp. Vänta, vänta och sedan går han ett par steg, sedan stopp igen. Om vi är på någon annan plats än hemma så går han ju bra i koppel förstås. Så det är nog mera att han inte känner sig riktigt trygg att gå hemifrån än. Men det får väl ta sin tid.

Jag har läst om att hundar lär sig genom att härma och det fick jag verkligen bevisat idag. Jag tog fram badrumspallen och lät först Dino gå upp på den som vi brukar. Sedan fick Dino gå ned, och hoppsan, Nisse klev upp på pallen som om han inte hade gjort annat! Och inte bara en gång utan flera gånger i rad!

Även om han är jobbig ibland, så kan man ju bara älska en sådan här uppsyn, eller hur?

En vanlig morgon

Av Agneta

den 2017-08-13

i Nisse

03:30 Husse vaknar av att någon slickar honom i örat, och det är inte matte… Matte vaknar också och släpper ut Nisse som kissar. Nisse somnar om bredvid matte i sängen. Så småningom somnar även matte om.

05.00 Matte väcks igen och släpper ut Nisse som kissar och bajsar. Duktig!

05:30 Frukost för matte och husse. Nisse ligger under bordet och tuggar på en tuggring. Tror vi. Det gör han i och för sig, men han tuggar även sönder en sladd som ligger på golvet (urdragen ur kontakten tack och lov!).

Frukost för vovvar kl 06.00. Ut och kissa och bajsa igen. Duktig!

Matte tar den nyinköpta och svindyra anti-tugg-sprayen och går runt och sprayar på allt som är farligt eller förbjudet att tugga på. Sprayar även på soffan i vardagsrummet och på sängen i arbetsrummet. Nisse smakar lite och kanske var det inte gott. Hoppas det funkar!

Nisse hittar den där lilla gummiplutten som matte tappade på golvet igår. Spottade som tur var ut den igen.

06:30 Hundarna brottas under sängen i arbetsrummet.

Nisse slickar Dino på ett onämnbart ställe, varpå Dino står och himlar med ögonen. Killar!!!!!

Nisse tuggar lite på sängen. Så bra var den sprayen!

06:35. Nisse somnar på golvet i arbetsrummet, tror jag. Pustar ut. Men i nästa sekund är båda hundarna igång och brottas under sängen.

06:45. Matte tröttnar och tar ut Nisse för en extra kiss och lägger honom sedan i hans stol. Han suckar och lägger sig direkt. Valpar är mysiga när dom sover…

07:00 Hundarna brottas under min skrivbordstol. Ger upp och går ut med Dino. Lägger Nisse i sin stol igen…

Sover tror matte…

Nu då?

Nisses arbetsplan…

Av Agneta

den 2017-08-04

i Nisse

Innan Nisse kom till oss, så satte jag mig ned och funderade på hur jag ville arbeta med Nisse och jag skrev en arbetsplan. Självklart vill vi ha en glad och positiv hund som älskar att jobba, som lyssnar på oss och som funkar bra i vardagen. Jag läser massor och försöker ta till mig det som jag känner är rätt för mig. Därför står Eva Bodfälts bok Kontaktkontraktet högst på min lista. Hon har så mycket kloka ord om hur man ska tänka om hundträning. Tro nu för guds skull inte att jag tänker träna ihjäl Nisse, det får ta den tid det tar. Först och främst ska han vara glad och lita på Janne och mig.

Nu har Nisse verkligen en av-och-på knapp. Den kan dock inte jag styra! Antingen sover han eller så är det 100 knyck som gäller! Men när han är vaken, så är han också glad och positiv och han lyssnar (oftast) när jag ropar på honom.

Det som har varit lite knöligt hittills är rumsrenheten. Men om vi passar honom så går det riktigt bra. Igår var han faktiskt jätteduktig och sprang själv ut och kissade tre gånger utan att vi behövde säga till! Nätterna går också riktigt bra. Han sover från kl 21 till ca 3-4 på morgonen. Då tar vi ut honom på tomten och han gör allt på direkten. Sedan in och sova vidare!

Kopplet har också varit lite stökigt. Framför allt för att han inte vill gå ut utanför tomten. Men om Dino går med så går det bättre. Nu senast i eftermiddags så satt han länge, länge innanför grindarna och funderade. Sedan plötsligt så bestämde han tydligen sig för att det var ok, och sedan gick han med oss med en glad viftande svans!

Dino är en underbar storebror och lekkompis. Vi ser att han nog blir mer trött nu, han är ju inte van vid sådant här håll-igång!

Ja, så var det arbetsplanen som jag skrev…Inga konstigheter som synes. När jag skulle skriva det här blogginläggegt och tänkte på arbetsplanen, så kände jag först att jag inte hade gjort någonting alls, men så var det nog inte. Det känns som mycket redan är på gång. (Där det står nej betyder det att jag inte har påbörjat.)

Lekkompisarna

Mat snart?